Svenska Montessoriförbundet

Myter och fakta om montessori

Montessoriverksamhet...

Det finns många myter om montessoripedagogiken. Från början var Maria Montessoris idéer kontroversiella och annorlunda. Idag närmar sig den traditionella undervisningen alltmer hennes metod. Ändå lever många fördomar kvar. Här bemöter vi de vanligaste vanföreställningarna om montessori.

1. ”Montessoriverksamhet har hård disciplin”

I montessoriverksamhet ska barnen kunna vara och arbeta i lugn och ro. Miljön är strukturerad och barnanpassad. Några få enkla grundregler gäller men i övrigt är atmosfären tillåtande och accepterande. Disciplin är ett positivt laddat begrepp som kommer inifrån barnen själva.

Maria Montessori upptäckte att bästa sättet att uppnå disciplin var att ge frihet. När barnen hittade meningsfull sysselsättning blev de lugnare och en spontan arbetsglädje växte fram. Pedagogens roll är att locka och inspirera barnen till aktivitet och koncentration. De barn som har svårt att hitta sitt inre lugn ska läraren ägna extra uppmärksamhet. Om barnen behöver tillrättavisas ska detta alltid ske med respekt och vänlighet.

2. ”Barnen har inga leksaker och ingen fri lek”

Barn lär genom lek och det tog Maria Montessori fasta på. De flesta montessoriförskolor har vanliga leksaker som barnen kan välja vid inomhuslek. Ibland har leksakerna plockats bort därför att personalen upplever att barnen faktiskt föredrar montessorimaterialen.

För Maria Montessori var lek och arbete synonymt, det viktiga var att tillvarata barnens lust till aktivitet. Barnen leker och experimenterar med det pedagogiska materialet och lär sig samtidigt olika färdigheter, detta kallas arbete.

Utomhusleken är en viktig del av montessoriverksamheten, särskilt eftersom de flesta barn nuförtiden vistas långa dagar på förskolan och i skolan. Ute leker barnen fritt och får springa och busa. Maria Montessori talade mycket om barns rörelsebehov och den fysiska utvecklingen ansåg hon vara lika viktig som den intellektuella.

3. Montessori passar inte alla barn

Maria Montessori menade att alla barn har en inneboende vilja att lära och bli självständiga. Montessoripedagogernas uppgift är att tillgodose det enskilda barnets behov av stimulans och stöd. Läraren arbetar för att hjälpa barnen att hjälpa sig själva. Barnen utvecklar därigenom sin självständighet vilket stärker självförtroendet.

Maria Montessori ville ge barnen möjlighet att utvecklas i sin egen takt efter egna förutsättningar. Om man är flicka eller pojke, blyg eller utåtriktad, är irrelevant. Montessoripedagogiken ska möta individen och självständigheten kommer med tiden.

Man brukar säga att montessori passar alla barn, men inte alla föräldrar.

4. Eleverna lär sig ingenting

Maria Montessori visste att inlärning inte kan tvingas fram. Utan inre motivation kan man inte ta till sig kunskap på ett meningsfullt sätt. Idag framstår detta för de flesta som något självklart.

Montessori ställer stora krav på lärarnas förmåga att observera och entusiasmera barnen. Det är lärarens ansvar att säkerställa att eleverna får sin utbildning och att den svenska läroplanen följs. Även en montessoriutbildad person kan ha svårt att tolka och tillämpa Maria Montessoris idéer. Det har funnits exempel på montessoriskolor som inte fungerat och där eleverna inte har uppnått målen för läroplanen.

I de allra flesta fall uppfyller dock montessoriundervisningen omgivningens krav även om den sannolikt har högre förväntningar på sig. Och även om traditionella mätinstrument kanske inte kan mäta allt som montessoribarn lär sig.

5. Montessori är elitisk

Föräldrar som väljer montessoripedagogiken till sina barn ställer höga krav på barnomsorg och skola. De söker ofta aktivt och är pålästa om olika alternativ. Även lärarna har gjort aktiva val. Inte sällan har de andra utbildningar i botten och många betalar sin vidareutbildning själva.

Men den elitistiska stämpel som montessori fått på vissa håll har inget stöd i teorin. Maria Montessori ansåg att det var barnets mänskliga rättighet att få utveckla sin personlighet i en stimulerande miljö. Hon ville reformera hela utbildningsväsendet så att alla barn skulle få samma möjlighet.

En annan förklaring till den missvisande stämpeln kan vara montessorimaterialen. En del människor reagerar över att barnen får arbeta med läsning och matematik redan på förskolan. Maria Montessori märkte att barn i förskoleåldern var nyfikna på bokstäver och matematiska relationer. Hon ansåg att vuxenvärlden hämmande barnens utveckling genom att inte ta tillvara deras naturliga nyfikenhet och lust att lära.

6. Montessori fostrar individualister

I montessoripedagogiken står det enskilda barnet i centrum. Individens behov och förutsättningar styr verksamheten i motsats till synsättet att alla barn ska göra samma saker vid samma tidpunkt. Barnen arbetar självständigt och läraren undviker att avbryta i onödan.

Beroende på vad barnen sysslar med sitter de ibland själva och ibland i mindre grupper. Oavsett vilket är interaktion med lärare och kamrater är en naturlig del av verksamheten.

Metoden innebär en ständig social träning som förbereder barnen för livet utanför montessorivärlden. När alla gör olika saker och grupperna är åldersintegrerade minimeras konkurrensen mellan barnen vilket också gör det lättare att vara generös och hjälpsam.

7. Montessori är omodernt

Verksamma pedagoger framhåller gärna att Maria Montessoris idéer får stöd av modern forskning om barns utveckling. Tankarna om att möta varje barn och se deras individuella förutsättningar känns också väldigt aktuella. Idag är skillnaderna mellan traditionell undervisning och montessoriklasser mycket mindre än i början av förra seklet, när Maria Montessori utvecklade sin metod.

Tiderna förändras men barnens grundläggande behov och utvecklingsfaser är desamma. Dessutom menade Maria Montessori att undervisningen och materialen skulle anpassas till den kultur barnen levde i. När samhället förändras är det därför naturligt att barnomsorg och skola anpassar sig. Att materialen är fräscha och uppdaterade är lärarens ansvar.

8. Barnen får göra vad de vill

I en montessoriverksamhet har barnen full frihet inom givna ramar. De har frihet att själva välja aktivitet, att röra sig i lokalerna och hålla på så länge de vill med ett arbete. Däremot får de inte lov att störa den allmänna ordningen eller avbryta sina arbetande kamrater. Miljön är fri från tvång, systemet bygger på en tro på barnets medfödda vilja att utvecklas.

Nina Engel

Artikeln bygger på samtal med flera verksamma montessoripedagoger. Texten är faktagranskad av Kristina S Wennerström, grundare av och rektor för Montessoriskolan Castello i Nacka samt en av författarna till boken ”Montessoripedagogik i förskola och skola”.